Hoppa till innehållet

Adalberto Libera

Från Wikipedia
Adalberto Libera
Född16 juli 1903[1][2][3]
Villa Lagarina, Italien
Död17 mars 1963[1][2][3] (59 år)
Rom
Medborgare iItalien och Kungariket Italien
Utbildad vidLa Sapienza
SysselsättningArkitekt[3]
Redigera Wikidata

Adalberto Libera, född 16 juli 1903 i Villa Lagarina, nära Trento, död 17 mars 1963 i Rom, italiensk arkitekt.

Libera avlade arkitektexamen 1928 vid Scuola Superiore di Architettura. Han var med att grunda MIAR (Movimento Italiano per l'Architettura Razionale). MIAR var baserat i Rom och en konkurrent till Gruppo 7 (i vilken exempelvis Giuseppe Terragni verkade) och som fanns i Milano och Como.

Libera bjöds av Ludwig Mies van der Rohe att delta i Weissenhofutställningen i Stuttgart 1927 vilket han emellertid avböjde.

Hans nära kontakter med den fascistiska regimen gav honom många uppdrag för offentliga byggnadsverk under 1930-talet. Hans mest kända verk från denna tid är kongresspalatset i EUR söder om Rom. Under efterkrigstiden verkade han i sin hemstad Trento där han 1954 utformade en lokal regeringsbyggnad (Palazzo della Regione Autonoma Trentino Alto Adige).

  • Palazzo delle Poste vid Via Marmorata, Rom (1932)
  • Palazzine i Ostia Mare (1932-1934)
  • Palazzo delle Poste i kvarteret Aventino i Rom (1933-1934, med Mario De Renzi)
  • Palazzo dei Congressi i EUR, Rom (1938)
  • Casa MalaparteCapri (1938)
  • Palazzine I.E.E.P. vid Via Pessina, Cagliari (1950-1953)
  • Bostadshus i Tuscolano-kvarteren i sydöstra Rom (1950-1954)
  • Padiglione della Cassa per il Mezzogiorno, Fiera di Cagliari (1953)
  • Cinema Airone i Rom (1955)
  • Cattedrale di Cristo Re dei Secoli i La Spezia (1956-1969)
  • Delar av Villaggio Olimpico till olympiska spelen 1960 i Rom
  • Il Palazzo della Regione Autonoma Trentino Alto Adige i Trento
  • Remiddi, Gaia & Greco, Antonella, Adalberto Libera. Guida alle architetture romane. Roma: Palombi editori 2003.
  • Melis, Paolo, I luoghi e le date di una vita. Tracce per una biografia. Trento: Nicolodi editore 2003.
  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w60k5c04, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Structurae, Structurae person-ID: 1009348, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 70332, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]